Twist

A hade ont i magen och kräktes och vi hann tänka att nu kommer magsjukan gå runt till alla i familjen och vi som har massor att göra men magvärken gick liksom inte över och han orkade inte sätta sig när han låg och lägga sig när han satt och på goggle stod det så himla flummigt om blindtarmsinflammation det kunde vara en massa symtom eller inga av dem och på akuten klämde de och klämde och A sa först att det gjorde mest ont på vänster sida "vänster sa du" svarade personalen lättat och tänkte skicka hem oss och ta hand om nästa patient  men när de tryckte på höger liksom hoppade han till av smärta och sen kom det nya läkare och frågade igen "gör det mest ont här eller här" och A ville åka hem istället men sen skulle vi få ligga kvar över natten för observation och vi tänkte kissa och lägga oss och bli observerade men det var ett jäkla spring inne på rummet och A fick aldrig sova och inte mamman bara bäbisen sov lagom till dess att en läkare plötsligt ville operera mitt i natten och A fick duscha och få lugnande och somnade innan själva sövningen och det var så sjukt att gå och snicksnacka med sköterskan medan hon drog sängen med min sovande bäbispojke i på väg till operation och alltså någon skulle skära i mitt barn och kanske skulle de dra ut hans tänder som satt löst och tänk om han aldrig mer skulle vakna men narkospersonalen som hade jobbat sedan urminnes tider sa att det aldrig hade hänt henne att någon inte hade vaknat och bäbisen hade plötsligt verkligen vaknat och somnade lagom till att A skulle vakna efter operationen och hans tänder satt kvar och jag blev verkligen glad över det och han var så liten i sin stora säng och mådde illa och kräktes och jag var så trött och sov endast mellan halv fem och halv sex och sen kvart i sju till kvart över och som tur av hade jag packat ner smink att måla över tröttheten med på morgonen efter duschen och A var så tapper och duktig men trött han med och det blev tydligt hur hängig han var när M kom som en duracellkanin på besök tillsammans med pappan som hade fixat pettssonochfindus på film till A som han verkligen gillar och han blev så glad för det och sen fick vi faktiskt åka hem. Så otroligt hur snabbt A återhämtar sig sedan vi kom hem för två dagar sedan. Han har ont när han skrattar och det känns i magen när han klättrar upp för sin höga säng. Men han blir bättre hela tiden och det är fantastiskt.