Sen skulle ju kransarna bindas och jäklar vad pilligt och tråkigt det är. Och så blev de rätt fula. Särskilt jämfört med svägerska A:s krans. Som hon i värsta guldsmeds/hantverkar-anda fixade ihop lätt som en plätt. Men tur att barnen är söta och att de klär lika bra i en lite hängig krans (A:s och M:s) som en proffsig (kusin R:s).
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar