20 september, fixa pass

Plötsligt bara så där slog det mig att man kanske behöver pass till barnen om man skulle få tag på en billig sista-minuten-resa snart. Hade verkligen inte haft en enda liten sekunds tanke på det innan. Kunde ha blivit en riktigt kul chock på flygplatsen sen annars. Men nu så. Är det beställt och betalt och fotograferat. Fast på det här kortet, från utanför polisstationen, som är taget efter själv passfotograferingen skriker M: "Neeeeej, du får inte ta kort på mig!" Inne på polisstationen gick det dock jättebra att ta kort och båda barnen blev supersöta på sina passkort. A blev jätteglad när han fick ett litet häfte med bilder på vägskyltar av polisen på stationen. Väldigt passande till skylt-älskar-pojken. Men han vägrade dock att fatta att det var en polis som jobbade med passfixeriet trots att hon hade poliskläder på sig. "Nej, det var ingen polis, det var en mamma". Så det blir till att prata lite mer genus och sånt snart kanske.