Båda barnen har blivit superintresserade av kroppen och skelettet och blodomloppet och allt som finns innanför skinnet. Det började med att M började undra vad det var för hårt innanför huden. Det visade sig att det var skelettet. Och sen lärde de sig om hjärtat på dagis. Om att det pumpar runt blodet i kroppen och annars kan man dö. Och sen var funderingarna igång.
Ett axplock:
M: "Allas tänder är blöta."
Mamman: "Jaaa."
M: "Det är för att det är spott i munnen. Och luft."
Och.
A: "Om man har en bäbis i magen, kan man äta mat då?"
Mamman: "Ja."
A: "Men då får bäbisen maten i huvudet!"
Och:
M: "Farfar är död."
Mamman: "Ja."
M: "Men morfar är inte död."
Mamman: (förskräckt) "Neeej!"
Och.
Siffer-A: "Jag ska dö när jag blir 98 år."
M: "Ja."
A: "Då är du 96 år."
M: "Ja."
A: "Och du dör också när du är 98 år."
M: "Ja! (glatt!)"
Och.
A: "Mamma. Vet du vad som är brevid blodet?"
Mamman: "Neeej?"
A: "Skelettet!"
Jag vet att det är supertråkigt att höra om vad andras barn säger hit och dit men det här är faktiskt min blogg så då är det jag som bestämmer.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Det är superkul...att läsa om barnens funderingar...Jag kan bidra med en liten historia från dig; När man är död då kan man inte andas och inte borsta tänderna....(antar att du har hört den....)
Det är tur att man lever i alla fall!
Mormor: Hehe, ja andas och borsta tänderna är ju båda rätt viktiga saker...
Morfar: Det tycker vi verkligen!!
Zzzznarrrk! Närå. ;) Gullpluttarna, det är ju underbart med barnfunderingar.
Hehe. Ja, det är det, iallafall de egna barnens, eller andra barn som man känner. Annars kan det vara rätt trist tycker jag...
Skicka en kommentar