På vägen hem var det tänkt att barnen skulle sova i bilen. Vi åkte från sjukhuset efter sju med pyjamaser och borstade tänder (alltså barnen...). Men icke. A hade klarlagt redan innan att han inte tänkte sova. Och M provade att låtsas behöva kissa på pottan var femte minut för att slippa ur bilen ett tag. Men tillslut bara grät hon. Sex timmar i en bilstol var tydligen i tuffaste laget för en tvååring, stackarn. Så i Arboga stannade vi på en tom parkering för att springa av oss lite. Det var skönt att springa trots att klockan var nästan nio och det var sovdags för länge sedan för vissa i familjen. Alla sprang, utom farmorn som tyckte det räckte att sträcka på benen lite.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar